Är du ledaren i ditt liv?

Vad har den världskända fysikern Stephen Hawking och den före detta freestyleåkaren, grundaren av varumärket FightBack Pekka Hyysalo gemensamt? Båda är utmärkta exempel på vad man kan nå genom att leda sig själv på ett bra sätt. I stället för att Stephen och Pekka skulle fokusera på vad de inte kan göra, koncentrerar de sig på vad de kan göra.

Inte bara att hålla deadlines

HR-proffs som intervjuades för Arbetshälsoinstitutets Mångfaldsbarometer (2016) var eniga om att unga arbetssökande har absolut mest utrymme för utveckling i färdigheterna att leda sig själva. Självledarskap får en ofta att tänka på god självdisciplin och att hålla deadlines. Dessa är förknippade med att leda sig själv, men är snarare en följd av gott självledarskap än den verkliga kärnan i självledarskap.

Självledarskap handlar i grund och botten om att identifiera känslolägen hos sig själv, att vara medveten om sina kunskaper och framför allt om att tro på sin egen förmåga. Med andra ord har mästare på självledarskap en utvecklad uppfattning om vilka de är, vad de klarar av och vart de är på väg.

När självbilden är realistisk, målen är tydliga och tilltron på den egna förmågan är stenhård, börjar självledarskapet synas på handlingsnivå i att deadlines håller och schemaläggningen är lyckad.

Din tidsanvändning berättar om dina värderingar

Självledarskap påverkar förutom arbetet och karriären även alla delområden i livet, som fritid och relationer. Hur du disponerar din tid berättar också mycket om vad du sätter värde på i livet. När har du senast tänkt på om dina mål och dina handlingar möts? Gör du varje dag saker som bidrar till att du når dina mål?

Om man inte är på det klara med de egna värderingarna och målen, är det lätt hänt att livet blir en över- eller underprestation. Ibland är det bra att stanna upp och fundera över vilka saker som är viktigast för dig i livet, och hur mycket tid du använder på dem varje dag.

Måluppställning får en ofta att tänka på till exempel uppgiftsfokuserade mål relaterade till karriären eller studierna. Ett precis lika viktigt mål kan emellertid också vara att inte göra något alls under en dag med gott samvete. Vår bråda effektivitetskultur betonar till exempel arbets- och studierelaterade mål, och målen gällande fritid eller välbefinnande kan bli i skymundan. Som värst kan detta leda till utmattning genom sänkt innovationsförmåga och motivation, vilket i sin tur påverkar arbetseffektiviteten.

Idrottare presterar inte heller bäst när de är övertränade. Samma gäller i arbetslivet – en anställd som mår bra är också effektiv.

 

Så här kan du utveckla dina självledarskapsfärdigheter:

  1. Tänk på vad du njuter mest av i arbetet eller studierna. Vad vill du utvecklas i? Och på fritiden?
  2. Gör en lista över saker som du gör i några dagar. Jämför dem med resultaten i föregående punkt. Stämmer de överens?
  3. Börja dagen med att tänka på dagens viktigaste mål. Välj en sak som du helst vill åstadkomma. Om du når ditt mål under dagen, ska du komma ihåg att vara stolt över dig själv.
  4. Skriv ner alla ogjorda saker som du går och tänker på. Tänk i början av dagen på vilka av dem som det är konkret möjligt att utföra just idag. Dela upp större helheter i mindre delar. På detta sätt kan du varje dag strecka över något och känslan av att ha kontroll över livet ökar.
  5. Sätt ut tydliga gränser för hur länge du tänker jobba eller studera och när fritiden börjar. På så sätt ökar både arbetseffektiviteten och fritidens njutbarhet.

 

Text: Anni Laine
Bild: Getty Images

Artikkeli suomeksi

 

Author

Työkirjan toimitus

Parhaat vinkit työnhakuun ja uraan. Blogissa haluamme antaa tietoiskuja, kertoa tarinoita ja tuoda työnhaun tuoreimmat uutiset juuri sinulle.