Text: Mathias Björklund
Frågor och svar om rekrytering, jobb och CV:n.
Jag ställde några frågor om rekrytering, jobb och CV:n till Kirsti Elisabeth Wiik, Studentansvarig i region Oslo, Teknisk-naturvitenskapelig forening Tekna och till Natasha Kavalic, Projektledare för Sveriges Ingenjörers Karriärcenter, avdelningen för Förmåner och Marknadsutveckling, Sveriges Ingenjörer. Här är deras svar.
1. Hur vanligt är det att företag använder elektronisk ansökan vid rekrytering?
Kirsti: Detta är väldigt vanligt i Norge. Allt flera väljer att skicka ansökningarna per e-post eller använda ett registreringsverktyg på webben.
Natasha: Ja, vår uppfattning är att en övervägande majoritet av företag använder elektronisk ansökan vid rekrytering.
2. Är det vanligt att företag i Norge och Sverige betalar lön för ett examensarbete/slutarbete?
Kirsti: Det varierar, men är inte särskilt vanligt. Vissa har tur och får betalt för slutarbetet, medan andra är endast gratis arbetskraft för det företag de skriver arbetet för.
Natasha: Vi har ingen statistik som styrker vårt svar men vår bedömning är att många av våra medlemmar får någon form av ersättning för genomfört examensarbete. Antingen kan detta vara i form av en klumpsumma efter genomfört arbete eller att företaget valt att anställa medlemmen i ett antal månader för ett visst examensuppdrag.
3. Är det vanligt att ingenjörsstuderanden i Norge och Sverige sommarjobbar?
Kirsti: Ja, det är mycket vanligt i Norge.
Natasha: Ja, vår uppfattning är att det är vanligt att svenska ingenjörsstuderande sommarjobbar. Däremot är det dessvärre så att långt ifrån alla får något jobb eftersom konkurrensen om jobben är tuff.
4. Är det vanligt att ingenjörsstuderande i Norge och Sverige jobbar vid sidan om eller samtidigt som de studerar?
Kirsti: Ja, det är mycket vanligt i Norge.
Natasha: I en enkätundersökning som det svenska högskoleverket gav ut 2007 framgår det att lönearbete är något ovanligare bland de studenter som läser till civilingenjör jämfört med dem som studerar samhällsvetenskap och juridik. Ett tänkbart skäl till att det förhåller sig på det sättet är att ingenjörer har fler schemalagda utbildningstimmar i veckan än de jämförda utbildningsgrupperna. Närmare 72 procent av de tillfrågade civilingenjörsstuderande uppger att de inte arbetar alls vid sidan av studierna.
5. Hur stor är lönen per månad för en ingenjörsstuderande och/eller nyutexaminerad (i medeltal) i Norge och Sverige?
Kirsti: Den rekommenderade lönen för en nyutexaminerad ingenjör som jobbar på den privata sektorn är cirka 4300 euro (35 000 norska kronor) i månaden. Rekommendationen baserar sig på statistiken från den årliga arbetsmarknadsundersökningen. Det är svårt att säga hur mycket ingenjörsstuderandena förtjänar. Det beror på hur långt de har kommit i studierna, arbetsuppgifterna och på vilken sektor de jobbar. Vi har ingen statistik angående studenternas löner.
Natasha: En civilingenjör som utexaminerats 2008 och som arbetar inom den privata sektorn får i medeltal 2700 euro (27 000 svenska kronor) lön i månaden. Detta kan jämföras med en högskoleingenjör utexaminerad samma år och som arbetar inom den privata sektorn som får i genomsnitt 2600 euro (25 500 svenska kronor) lön i månaden.
6. Vilka är de vanligaste felen som påträffas i CV:n och arbetsansökningar i Norge och Sverige? Har ni några tips gällande arbetsansökningar och CV:n som man skickar till Norge och Sverige?
Kirsti: Det vanligaste felet i arbetsansökningar i Norge är att motivationen inte kommer tillräckligt tydligt fram. I CV:n är strukturen ofta den svaga punkten, och många utexaminerade placerar arbetserfarenheten före utbildningen, vilket inte är att rekommendera.
Natasha: Som tips kan man säga att man i "head" på en CV inledningsvis kan ha en rubrik under vilken man kortfattat beskriver vad man vill arbeta med, vilka uppgifter som lockar en mest etc. och hurudan man är som person. Det är inte nödvändigt men upplevs som positivt och CV:n blir mer personlig och inte så anonym. Undersökningar i Sverige har visat att den personliga kompetensen har stor betydelse inför en anställning. I slutbedömningen räknar man med att den väger så tungt som 50-60 procent. Inledningen ska inte vara mer än 4-5 rader.
Är man ung och inte haft något arbete som examinerad ingenjör är det positivt att på några rader kortfattat beskriva lite mer om vad utbildningen innehåller och om ämnet i ens slutarbete. Om man kan nämna exempel på arbetsuppgifter/projekt där man nått goda resultat så kan man också beskriva det kortfattat. Detta eftersom rekryterare/chefer vill se vad den sökande har presterat.








